29 mars 2008

Det har varit en orolig natt
Goethe vill tala
Han talade igen strax innan det första morgonekot dennes

"Ni nalkas åter, dunkla, ogripbara
gestalter som jag en gång drömlikt såg.
Skall nu jag söka hålla fast er skara?
Finns tillförsikten ännu i min håg?
Ni tränger på, och ert må väldet vara!
Ur tunga töcken böljar fram ert tåg.
Den trolldomsfläkt som följer er i spåren
gör hjärtat upprört som i ungdomsåren..."

Förtätningen är så gott som fullständigt genomförd och vi väntar nu bara på signalen.
Energierna står som vore de fastfrusna ute på klipporna i havsbandet. Men de rör sig. De rör sig över oöverskådliga tider, rymder, samlar sig.
Vi bör vara försiktiga i tolkningen. Trots allt är det vår.

Jan

Inga kommentarer: