Och Rom är den eviga staden
Så hård, så stark och så bländande
Så överlägsen, så oövervinnerlig
Att ingen, ingen kan mäta sig med denna Makt
Rom når dig innan du når Rom
Till Rom sugs all världens rikedomar upp
som rov, som import, som genom trolleri
Metallerna själva ger vika, ut ur sina berg slits de upp
och ringlar sig till Rom
För Rom förvandlas skog till öken
För Rom töms hela trakter på folk
som förs till Den eviga staden
Triumfatorn, triumfatorn kommer! Ave! Under triumfbågen kommer de!
Gisslade och nakna paraderar kuvade folk på stenlagda gator,
och under jubel tvingas de på knä och detta kallas triumftåg
för att sedan säljas på den öppna, fria slavmarknaden
där tillgången är så stor att priset pressas ned och marknaden reglerar sig själv
Ingen är för fin eller för enkel, för ful eller för vacker, för liten, för smart eller för dum
för att inte kunna få en prislapp på öppna, öppna marknaden.
Bordeller, gruvor, och de väldiga lantegendomarna, de ständiga byggena, arenorna, templen, akvedukterna slukar slavar.
För den strävsamme, dygdige, anspråkslöse och praktiske medborgaren, den lantligt enkle patriarken, familjefadern, pater familias står kockar, drottningar, filosofer, bildhuggare, jungfrur till buds om han vill slanta upp.
I Rom förvandlas människor till ting och egendom och romerska jurister och lärda män funderar över hur denna magi går till och då människan nu blivit ett ting bland flera kommer man på att en slav är ett talande redskap och låter sig därmed nöja.
Viska aldrig till någon om Rom!
Frukta det bara. Hata är ingen större idé, du britt, du galler, du grek, du syrier, du jude, du nubier, du egyptier, du thrakier, du german
Roms språk är världsspråket
Roms lagar är världens lagar
Roms hjärta är av stål och Roms nävar hårdare än hjärtat
Erkänn Rom eller utplånas
I våra hjärnor har präntats in ett evigt Rom
Åh, antiken!
Då är det gott att minnas slavarna från kultur och underhållnings branschen,
för i Rom hade ordet kultur också en negativ klang precis som hos oss och romarna var mer för events än teater ....
Slavarna från underhållningsindustrin i Capua fann det tröstlöst och föga meningsfull att på arenor slå och slå och slå och slås ihjäl inför publik.
År 73 före vår tideräkning sprängde de sina bojor, kanske 80 stycken gladiatorer, för att kanske vinna en värld...
Och av kanske 80 underhållare växte en slavarmé upp som en del tror räknade 120 000 beväpnade frihetskämpar, partisaner, spartakister och deras ledare bar namnet Spartacus och legion efter legion, åh dessa oövervinnerliga, dessa av odödlig ära överhöljda romerska legioner, dessa fulländade krigsmaskiner, världens gissel, senatens och det romerska folkets bästa söner mejades ned, ja flydde, flydde eller dog av slavarnas vrede.
I Spartacus armé talades alla den tidens kända språk, och av var och en efter förmåga och till var och en efter behov var den teori som praktiserades bland slavarna. Och Roms ära trampades i smutsen och Rom rodnade av skam och Rom hotades i grunden och till slut segrade Rom och Spartacus och hans kamrater spikades upp på kors på den stenlagda via Appia och man påstår att det blev ett överflöd av kött och att korvarna under ett par månader var av prima magert, kalorisnålt och senigt människokött, ty Rom hade gott om entreprenörer.
Låt oss besöka en liten tillställning i Rom år 72 före vår herres födelse.
En romare som inte ens fruktar Jupiter kan säga så här
Jag är mätt och magen spänd – det var det
Jag ser mig om i världen och fruktar knappt något alls
Utom Spartacus!
Jag fruktar bara slutet på den långa raden av intensiva retningar och sensationer
Jag är norm för mannen i historien
Och inte Spartacus!
Där jag gör mig hemma, alltså var jag vill, vart jag än går
Är sura minen aldrig min, stammande ursäkten aldrig min
Pisspölen på golvet, blodpölen på golvet aldrig min
Förbannelsen som slungas ut kommer inte ifrån mig
Vrålet av smärta är aldrig mitt
Det ska bli Spartacus!
Tårarna som rinner aldrig mina och jag fryser inte alls
Som slavarna kring Spartacus
Det finns ingen mening alls och det är det som är bra
Nej, det som är mitt är självbehärskningen när det är kul
Excesserna i våld när det är kul
Kropparna jag velat ha
Eller så här... Ärade senatorer, riddare, medborgare, plebs: Dygden och strävsamheten byggde Rom, tände upp barbariets mörker, äran, fliten, måttligheten... Rom omorganiserade kaos till ordning!
Och inte Spartacus!
Applåderna, sångarna, diktarna, krönikörerna jag velat ha
Statyerna som rests föreställer mig, fast modellen var väl en slav
Kanske en Spartacus
Ja, bönerna som bes, bes till mig ”Hav misskund, hav nåd och låt nåd gå före rätt”
I denna värld, bedjare, finns ju ingen nåd och ingen rätt...
Inte för Spartacus
Jag kan mycket, väldigt mycket, men inte ge det som inte finns...
Det finns ju ingen mening alls
Inte för Spartacus
Men ta rätten om du kan och tror på den, om du har fler soldater, mer guld
Du förbannade Spartacus
Låt oss glömma slavhopen! Eller låt oss minnas den genom deras representant här, en före detta bonde från vad var det nu? Provinsen Bithynia vid svarta havet?
Bonde! Ville du kämpa med slaven Spartacus?
Själv låter jag luckan öppnas åt dig
Själv pekar jag väl då ut just dig och ber dig stiga in
Själv låter jag så luckan stängas, låsas om dig
Själv låter jag elda under hungriga bronsoxen jag låtit gjuta i skala ett till ett
I vars mage det snart blir blir varmt, blir hett, ja, om dina öron, händer, fötter
Själv så äskar jag tystnad
Och säger:
Till er förnöjelse, ämbetsbröder och systrar, ärade Romare, mina Herrar, Hövdingar– trefalt Hell, Härförare och Entreprenörer, till er förnöjelse Ungdom, rikets förnämsta blomma, kära representanter för industrin, riddare av gyllene kalven, har jag matat denna präktiga oxe med en levande människa och nu snart, när oxens bronsbuk här nu strax den glöder röd ,
ja, då är ju trälen nästan död... tystnad!
Hör!
Och ut ur gjutna oxens mun av brons:
Måööööööööööööööööö...ååååöööööööööööööööööööööööö
Mer genuint och levande brölar min oxe än någon av de som avlats av tjur och ko.
Ja, är det inte en rolig tingest, så säg. På tal om kor och tjurar:
Nu kommer horor av alla arter, raser och kön, så ta för er och låt er väl smaka
