Rom i Färdigflabbat. Scen.

Och Rom är den eviga staden 

Så hård, så stark och så bländande

Så överlägsen, så oövervinnerlig

Att ingen, ingen kan mäta sig med denna Makt

Rom når dig innan du når Rom

Till Rom sugs all världens rikedomar upp 

som rov, som import, som genom trolleri

Metallerna själva ger vika, ut ur sina berg slits de upp

och ringlar sig till Rom

För Rom förvandlas skog till öken

För Rom töms hela trakter på folk

som förs till Den eviga staden

Triumfatorn, triumfatorn kommer! Ave! Under triumfbågen kommer de!

Gisslade och nakna paraderar kuvade folk på stenlagda gator,

och under jubel tvingas de på knä och detta kallas triumftåg

för att sedan säljas på den öppna, fria slavmarknaden 

där tillgången är så stor att priset pressas ned och marknaden reglerar sig själv

Ingen är för fin eller för enkel, för ful eller för vacker, för liten, för smart eller för dum

för att inte kunna få en prislapp på öppna, öppna marknaden.

Bordeller, gruvor, och de väldiga lantegendomarna, de ständiga byggena, arenorna, templen, akvedukterna slukar slavar.

För den strävsamme, dygdige, anspråkslöse och praktiske medborgaren, den lantligt enkle patriarken, familjefadern, pater familias står kockar, drottningar, filosofer, bildhuggare, jungfrur till buds om han vill slanta upp.

I Rom förvandlas människor till ting och egendom och romerska jurister och lärda män funderar över hur denna magi går till och då människan nu blivit ett ting bland flera kommer man på att en slav är ett talande redskap och låter sig därmed nöja.

Viska aldrig till någon om Rom!

Frukta det bara. Hata är ingen större idé, du britt, du galler, du grek, du syrier, du jude, du nubier, du egyptier, du thrakier, du german

Roms språk är världsspråket

Roms lagar är världens lagar

Roms hjärta är av stål och Roms nävar hårdare än hjärtat

Erkänn Rom eller utplånas

I våra hjärnor har präntats in ett evigt Rom

Åh, antiken! 

Då är det gott att minnas slavarna från kultur och underhållnings branschen,

för i Rom hade ordet kultur också en negativ klang precis som hos oss och romarna var  mer för events än teater ....

Slavarna från underhållningsindustrin i Capua fann det tröstlöst och föga meningsfull att på arenor slå och slå och slå och slås ihjäl inför publik. 

År 73 före vår tideräkning sprängde de sina bojor, kanske 80 stycken gladiatorer, för att kanske vinna en värld...

Och av kanske 80 underhållare växte en slavarmé upp som en del tror räknade 120 000 beväpnade frihetskämpar, partisaner, spartakister och deras ledare bar namnet Spartacus och legion efter legion, åh dessa oövervinnerliga, dessa av odödlig ära överhöljda romerska legioner, dessa fulländade krigsmaskiner, världens gissel, senatens och det romerska folkets bästa söner mejades ned, ja flydde, flydde eller dog av slavarnas vrede.

I Spartacus armé talades alla den tidens kända språk, och av var och en efter förmåga och till var och en efter behov var den teori som praktiserades bland slavarna. Och Roms ära trampades i smutsen och Rom rodnade av skam och Rom hotades i grunden och till slut segrade Rom och Spartacus och hans kamrater spikades upp på kors på den stenlagda via Appia och man påstår att det blev ett överflöd av kött och att korvarna under ett par månader var av prima magert, kalorisnålt och senigt människokött, ty Rom hade gott om entreprenörer. 

Låt oss besöka en liten tillställning i Rom år 72 före vår herres födelse.

En romare som inte ens fruktar Jupiter kan säga så här

Jag är mätt och magen spänd – det var det

Jag ser mig om i världen och fruktar knappt något alls

Utom Spartacus!

Jag fruktar bara slutet på den långa raden av intensiva retningar och sensationer 

Jag är norm för mannen i historien 

Och inte Spartacus!

Där jag gör mig hemma, alltså var jag vill, vart jag än går 

Är sura minen aldrig min, stammande ursäkten aldrig min

Pisspölen på golvet, blodpölen på golvet aldrig min

Förbannelsen som slungas ut kommer inte ifrån mig

Vrålet av smärta är aldrig mitt 

Det ska bli Spartacus!

Tårarna som rinner aldrig mina och jag fryser inte alls

Som slavarna kring Spartacus

Det finns ingen mening alls och det är det som är bra

Nej, det som är mitt är självbehärskningen när det är kul 

Excesserna i våld när det är kul 

Kropparna jag velat ha

Eller så här...  Ärade senatorer, riddare, medborgare, plebs: Dygden och strävsamheten byggde Rom, tände upp barbariets mörker, äran, fliten, måttligheten... Rom omorganiserade kaos till ordning!

Och inte Spartacus!

Applåderna, sångarna, diktarna, krönikörerna jag velat ha

Statyerna som rests föreställer mig, fast modellen var väl en slav

Kanske en Spartacus

Ja, bönerna som bes, bes till mig ”Hav misskund, hav nåd och låt nåd gå före rätt”

I denna värld, bedjare, finns ju ingen nåd och ingen rätt...

Inte för Spartacus

Jag kan mycket, väldigt mycket, men inte ge det som inte finns... 

Det finns ju ingen mening alls 

Inte för Spartacus

Men ta rätten om du kan och tror på den, om du har fler soldater, mer guld

Du förbannade Spartacus

Låt oss glömma slavhopen! Eller låt oss minnas den genom deras representant här, en före detta bonde från vad var det nu? Provinsen Bithynia vid svarta havet?

Bonde! Ville du kämpa med slaven Spartacus?

Själv låter jag luckan öppnas åt dig

Själv pekar jag väl då ut just dig och ber dig stiga in

Själv låter jag så luckan stängas, låsas om dig

Själv låter jag elda under hungriga bronsoxen jag låtit gjuta i skala ett till ett

I vars mage det snart blir blir varmt, blir hett, ja, om dina öron, händer, fötter

Själv så äskar jag tystnad

Och säger:

Till er förnöjelse, ämbetsbröder och systrar, ärade Romare, mina Herrar, Hövdingar– trefalt Hell, Härförare och Entreprenörer, till er förnöjelse Ungdom, rikets förnämsta blomma, kära representanter för industrin, riddare av gyllene kalven, har jag matat denna präktiga oxe med en levande människa och nu snart, när oxens bronsbuk här nu strax den glöder röd ,

ja, då är ju trälen nästan död... tystnad!

Hör!

Och ut ur gjutna oxens mun av brons:

Måööööööööööööööööö...ååååöööööööööööööööööööööööö

Mer genuint och levande brölar min oxe än någon av de som avlats av tjur och ko.

Ja, är det inte en rolig tingest, så säg. På tal om kor och tjurar:

Nu kommer horor av alla arter, raser och kön, så ta för er och låt er väl smaka 

PREMIÄREN FLYTTAD!

På grund av omständigheter, ruskiga och hemska, har Teater Tribunalen, kanske världsrevolutionens ledningscentral, klokt beslutat att skjuta upp premiären på Färdigflabbat till den 1:a mars.

Om Egypten och revolutionen och Sfinxen utan näsa

"Så här föll den gamla kvinnans ord:

Dammigt är mångas liv
Dammiga var mina dagar
Heliga floden var aldrig min
Heliga flodens vatten delades upp av präster,
mättes upp i krus som
såldes i gyllene tempel ända bort på öarna i havet jag aldrig sett
Bevattnade hungriga gudarnas oändliga marker, släckte gudars törst
Och vaktades av soldater, krokodiler
Och jag var törstig, och jag var het, och inget fett spände mitt skinn och inget fett smorde mitt skinn som ännu har likadana fåror som Nildalen innan regnet

Så blev det paradigmskifte en liten tid...
Slöjan för min blick slets av
jag synade den värld jag känt
fann att den inte var något att ha.
Men hundra gudar eller fler blev en
Obarmhärtige Solen som vi kallar Aton
värmde jorden upp för alla, även för mig,
blev mild, så mild och Heliga flodens bördiga marker blev även mina

Aldrig trodde jag att världen kunde vara annat än så som de sagt att den skapats.
Att de med knutpiskor, rakade huvuden, tunna ländskynken och smycken av glimrande metall och av bronsspjut eskorterade kunde störtas, utskrattas och tvingas till ödmjukhet. Hon fortsatte:

Men det gick!
Jag ärar farao Echnaton och vackra Nefertiti för deras raseri.
Jag ärar farao Nefertiti och vackra Echnaton för att av aldrig blev redan snart
Och att redan då var tiden mogen, och den var det jämt och den är det jämt och det vet alla och de modiga vet det och de fega vet det och de rika har alltid, alltid fruktat det de vet alltsedan Vackra Nefertiti och Farao Akenaton

Sa gumman till rymden och såg Solstaden brinna upp och hörde hammarslagen hugga upp bilderna av solen Aton och Nefertiti och Echnaton som menade att jorden tillhörde alla

Och den unga flickan som kanske var dottern sa:

Våra sinnesförnimmelser och erfarenheter har visat att det praktiska
kommer före teori
Solen är mycket praktisk och dess egenskaper ytterst praktiska
Så vi gör en teori av kunskapen
Kamrater Farao och kloka Nefertiti var parollen: Poesin till makten!

Nu brinner vår stad, fienden skiter i all teori, de litar på praktiken
Lika bra att vi också gör det

Men jag kan till dig, du gamla, säga att du redan tidigt visste att
Jorden du trampar är din och tordyvelns
Regnet är lättare att glädjas åt om även
du får äta av det som åkern återger -
återger regnet och ditt arbete nedlagt i kanaler, i dammar, i cisterner, med böjd rygg, slitandet med djävla bronsåldersskitredskap (ett begrepp stavningsprogrammet föreslår ersätts bäst med Krisberedskapsmyndigheten eller broderskapsrörelse), över åkrar vid sådd, skörd och det som är där emellan, spridandet av slam och dynga
Återger bröd!
Ditt arbete är
Din födslovånda är
Vårt gemensamma intresse

Och den gamla kvinnan fyllde i:
Ja, allt det där är enkelt, förbannat rudimentärt! Jag vrålar POESIN TILL MAKTEN!
Och jag har ännu mer att säga, så gammal kärring i dubbelriket Egypten för 3300 år sen jag är:
Historien om alla hittillsvarande samhällen, och vårt är ta mig fan ett av de första, är historien om klasskamp och om en revolution får sociala konsekvenser så är det en social revolution
Vem byggde de redan när jag var barn 1000 - åriga pyramiderna och hemliga Sfinxen? Tusentals gjorde det!
Hur skapas en högkultur? Hi hi hi? Det är det ingen som vet? Genom att organisera och planera arbetet! Och när nu hundratusentals, nej, miljoners, människors arbete organiserats och planerats så undrar jag om det inte ändå är sorgligt att resultatet av denna ofattbara möda endast ändade i enorma gravmonument för enskilda , obehagliga mumier? Vi kräver att alla egyptologer och uttolkare av hieroglyfer och idioter på History
omgående lägger sig på sanddynorna och låter sig gnagas av schakaler!
Sfinxens leende döljer kalla profitkvotens fallande tendens och näsan på monstret borde aldrig sats dit
Kort sagt, sköna Nefertiti och hennes man var inte ensamma om att störta profitörerna!
De bara utfärdade det nödvändiga dekretet, som är en berömd sång i new age – kretsar, om att
expropriera expropriatörerna.
Vårt arbete vanställs genom årtusendena av dreglande sarkofagofiler: Hör på, gott folk, vi avslöjar Egyptens falska profet! En socialistisk tyrann! Redan från början ett FIASKO. Läs populär historia om Solstadens Achetatons uppgång och fall. Kättarkungen som socialiserade prästkapitalisternas egendom led av inälvsmask, led säkert av Fröhlichs syndrom, hydrocefali, fettsot, akromegali, blev eunuck i Nubien, var kvinna...

Och så tittade de båda kvinnorna en sista gång mot Achetaton som låg i Tell el Amarna och ropade unisont Leve de Socialistiska Solstaternas Rådsunion.

Det halvdöda spädbarnet, som var en gosse tjöt ut i natten: Den egyptiska tempelkonsten har genom Echnaton lyfts från mörker till ljus! De ikonografiska temata är också nya! Borta är alla traditionella mytologiska bilder, borta är det egyptiska pantheon till förmån för solguden, vilken i Karnak efter en kort tid inte längre framställs som som en falkhövdad människogestalt, utan som en solskiva, vars livgivande strålar sänks ned till människornas värld. Det finns i det nya materialet genrescener som aldrig tidigare skådats i tempel, hämtade från verkligheten, alltifrån bagarnas arbetsplatser till fågelgårdarnas virrvarr. Mycket mer än tidigare arbetar konstnärerna med en snapshotteknik, som gör att bilderna lyfts ut ur den evighet som annars så genomgående karakteriserar den egyptiska konsten.

Vad gossen menade var att den första dokumenterade socialistiska rörelsen och dess revolution framställde människorna som individer i en konkret verklighet och inte som konforma statister i en abstrakt evighet. Därpå vände de helt om och försvann ur sikte, sjungandes solsången som var deras hymn.

”All boskap betar tillfreds
Träd och plantor grönska
Fåglarna flyga upp ur sitt bo
Deras vingar lovprisar Dig

Alla småboskap dansar på sina fötter
Fisken i strömmen spritter inför Dig
Dina strålar tränga ned i havens djup
Du, som gör säd till människor,
som håller barnet vid liv i moderlivet
som tröstar honom tills hans tårar sluta
Du giver livets fläkt åt allt du skapat
När fågelungen piper i ägget
ger Du den luft till att leva

Var och en har mat
och var och ens levnadstid är räknad”

Och det sista man hörde från dem när sången klingat ut var spädbarnet som undslapp sig följande:
Ett verkligt radikalt, kulturpolitiskt drag av Echnaton och hans tid är legitimeringen av det talade språket såsom skriftspråk..."

Ur Färdigflabbat, premiär 26/2 2011 på Teater Tribunalen

Jag och Kollontay i ett av våra första möten

400 år före Kristus smiddes diaboliska planer för ett rättvist och jämlikt samhälle. Vi slapp det då, och vi slipper det än idag, men se upp: plötsligt står någon dåre, extremist eller kvinna där och ropar på människovärde åt nästan alla...

Guds återbesök i den akademiska världen?

Hej! En brandfackla har kastats in i fönstret i det sekulära varumagasinet. Upprymda professorer konstaterar i SvD Brännpunkt, husorgan för reaktionen, att människor mår bättre om de har något att tro på. Om dessa lärde män istället för att ge sig på människor som har en uppfattning som stämmer väl överens med det mesta vetenskap sysslar med, kunde dra slutsatsen att människor som bara tror på konsumtion och kamp mot nästan mår dåligt, vore det långt mer relevant. Att detta samhälle är ångestframkallande kan knappast skyllas på ateisterna. För övrigt rekommenderar jag er komma till Teater Tribunalen i vår och ta emot Evangelium enligt Jan Schaman.

Debatt

Som jag tidigare nämnt så är detta utkast till principhållning underkastad debatt på teatern. Min linje anses som löjlig av flera personer med inflytande. Deltag gärna själva! Jag kommer att göra ytterligare kommentarer senare. Ni kan också vända er direkt till tribunalen.com

Uppmaning till fullständig och omedelbar bojkott av all borgerlig media!!!

Bakgrund
Teater Tribunalen har sedan grundandet strävat efter att ta plats i den svenska offentligheten och genom uppsättningar, aktivism, seminarier och uttalanden, etc, sätta en egen dagordning och vinna gehör för denna. Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning detta har lyckats. Utan tvekan definieras en teaters bidrag till det offentliga samtalet i första hand genom dess förhållande till åskådarna; tilltal och förmåga att göra agendan tillgänglig. Vår ambition har dessutom varit att nå utanför den krets som utgörs av publiken. Vi har strävat efter att nå de stora stockholmstidningarnas ledarredaktioner. Ibland har detta lyckats. Vi har då ömsom varit nöjda med att ha irriterat somliga skribenter, ömsom blivit sårade av deras hånfulla ton. Vi har gjort bedömningen att det varit en viktig fortsättning av samtalet att bli tolkade och bedömda av de stora tidningarnas stora kritiker. Vi har tagit det som intäkt på en stigande aktning. Man har bett teaterns representanter att göra uttalanden och kommentera i första hand kulturpolitiska frågor. Och vi har gjort dem till viljes, intalande oss själva att vår röst respekteras och är viktig. Vidare har vi utan tvekan känt sympati för de skribenter som vi tror delvis delar våra värderingar och som för en egen kamp för utrymme på krympande kultursidor.

Nuläget
Teater Tribunalens identitet bygger på en oppositionell positionering till vänster. Är identitet samma sak som att faktiskt vara? I andra sammanhang klagar vänstern på att den inte uppmärksammas i borgerliga och kommersiella media. Denna inställning är desto märkligare som den tycks bygga på en oskuldsfull uppfattning om dessa mediers egentliga funktion. Den är givetvis att stödja den rådande ordningen!

Frågan ställs nu: Är det inte att i viss mån bidraga till dessa mediers attraktionskraft att låta sig speglas i och av dem? Och därmed exponera de uppskattningsvis 3000 läsare som följer dessa kultursidors teaterdebatt för övrig propaganda, desinformation och reklam?
Svar: Om man som vi tar oss själva på allvar av så är svaret JA och en bojkott förordas därmed.

Nästa fråga: Är det inte kontraproduktivt att bojkotta de tveklöst största representanterna för det sk offentliga samtalet?
Svar: Förmodligen ur ett kortsiktigt perspektiv. Men det är inte säkert. Bättre, ja nödvändigt är att hjälpa oppositionen att bygga egna plattformar för en ny, radikal offentlighet. Dessutom, public service - företagen är större, når hela landet och exponerar inte lyssnare och tittare för reklam och skall tillsvidare inte bojkottas.

Nästa fråga: Har inte Tribunalen på alla sätt behandlats välvilligt av Leif Zern, Lars Ring, Nils Schwartz, Claes Wallin, Ingegärd Waaranpera med flera?
Svar: Jo, men det är inte det frågan gäller. De har kramat oss, slängt liderliga kyssar över oss och någon gång vällustigt svingat spankingpiskan över vår röda rumpa. Den offentliga diskussion vi velat föra har emellertid avstannat där. Vår och deras uppgift är inte att medverka till en allmän avtrubbning genom att låtsas förändra det kollektiva medvetandet genom att synas i skitmedia. Om de är seriösa borde de omedelbart säga upp sig och ansluta till en oppositionell offentlighet.

Ny fråga: Är det inte en extremistisk hållning?
Svar: Absolut! Men svensk debatt lider inte av för mycket vänsterextremism. Nej, den lider i desto högre av en extremistisk, borgerlig, kälkborgerlig, småborgerlig och även spetsborgerlig konsensus!

Följdfråga: Är det inte ett barnsligt resonemang?
Svar: Jo, om barnslighet är detsamma som berättigad harm över sakernas tillstånd.

Fråga: Vad skulle Lenin ha sagt?
Svar: Han skulle bli glad, ty om det finns de som lider av kommunismens barnsjukdomar så borde det väl snart dyka upp någon som tillfrisknat?

Konsekvenser av ovan:
Vi kommer tillsvidare inte att annonsera i borgerlig-kommersiell press.
Vi kommer tillsvidare inte att ge förhandsintervjuer i borgerlig-kommersiell press.
Vi kommer tillsvidare inte att debattera i borgerlig-kommersiell press.
Vi kommer tillsvidare inte inbjuda borgerlig-kommersiell press till föreställningar.
Vi kommer att arbeta med alternativ press och media och med public service.
Vi kommer att självkritiskt utvärdera denna linje.